fredag 26 februari 2010

Många missförstånd om vad religionsfriheten innebär

Reinhold Fahlbeck, professor em i juridik vid Lunds universitet, skriver ett viktigt inlägg om handskakningsdomen i SVD:s Under Strecket.

Vad inlägget visar är att många i Sverige har en felaktig uppfattning vad religionsfrihet egentligen innebär.

För det första bygger inte religionsfriheten på individers subjektiva åsikt. Vad som skyddas i europakonventionen bestäms av objektiva kriterier. Det är inte vad religiösa upplever sig behöva göra för att leva efter sin religion som skyddas av religionsfriheten. Det som skyddas är rätten att tro - att få utöva trons inre kärna. Begränsningar av religionsfriheten när det gäller manifestationer som är nära förknippade med trosuppfattning kan tillåtas enligt konventionen. Sedan finns det manifestationer som inte är nära förknippade med trosuppfattning. Sådana manifestationer faller helt utanför europakonventionens skydd av religionsfrihet. Att inte vilja skaka hand måste rimligen räknas som en manifestation som inte är nära förknippad med trosuppfattning eftersom det bara är en mindre del av troende muslimer som inte kan skaka hand på grund av sin religion.

För det andra har religionsfriheten enligt konventionen två sidor: frihet till (positiv frihet) och frihet från (negativ frihet). Dessa friheter utgör en helhet där vardera sidan förfogar över hälften. Det innebär att varje form av utnyttjande av den positiva religionsfriheten måste vägas mot andras intresse av att slippa utsättas för religiösa manifestationer. Ytterområdet för den positiva religionsfriheten är sådana manifestationer som är nära förbundna med själva trosuppfattningen. Det som ligger utanför är inte skyddat och inkräktar därför på den negativa religionsfriheten.

Exakt vad som räknas som nära förbundet med själva trosuppfattningen lämnar jag till islamologer att diskutera, men att inte skaka hand faller knappast inom denna gräns. Det finns till och med domar i Europadomstolen som avgjort att förbud mot att bära slöja inte strider mot religionsfriheten. Därutöver: En överordnad synpunkt är enligt Europadomstolen att arbetsplatser inte är arenor för religiösa manifestationer. Om den negativa religionsfriheten åberopas kan religiösa manifestationer i huvudsak inte godtas.

Och så till Fahlbecks slutsats.

Slutsatsen blir sålunda att i det aktuella fallet någon religiös diskriminering rätteligen inte förekommit alls. Den muslimske mannens vägran att ta kvinnan i hand skyddas inte av den överordnade rättsliga normen i Europakonventionen.

4 kommentarer:

Mikael Hellström sa...

Den skulle vara felaktig om domen handlade om mannens handskakning. Det gör den inte, åtminstone om man ska tro Katri Linna (se hennes inlägg på Newsmill). Domen handlar tvärtom på vilka grunder Arbetsförmedlingen ska få stänga av en klient. Händelseförloppet ser ut så här: Mannen går på intervju. Mannen kommer tillbaka till arbetsförmedlingen. På något sätt får hans handläggare veta att han inte skakade hand med managern. Handläggaren drar då slutsatsen att han inte kommer att få praktikplatsen trots att företaget inte fattat något beslut ifrågan OCH att detta är en direkt följd av mannens vägran att skaka hand. Därför och då fattas beslutet av stänga av honom. INNAN praktikanordnaren ens har bestämt sig. Om Linnas beskrivning stämmer är det är mycket lösa grunder att fatta det beslutet på, och, i min mening, ett solklart fall av religiös diskriminering.

Företaget bestämde sig sedan för att han inte skulle få praktikplatsen, men det var på grund av hans kompetensprofil, som inte passade för uppdraget. Kvinnan som inte fick skaka hand uppgav i domstol att hon inte kände sig förolämpad, också enligt Linna. Jag erkänner dock att jag inte har hunnit läsa domen.

Henrik Emilsson sa...

Jag har läst domen. Och beslutet bygger på att mannen har rätt att inte skaka hand p.g.a. religion. Dvs. religionen ursäktar ett beteende.

Jag tar inte ställning till om det är rätt eller fel att stänga av en person pga. av att inte skaka hand. Det jag menar, utifrån Europadomstolens överväganden om religionsfrihet, är att sådant beteende inte skyddas av religionsfriheten.

Vad finns då kvar som argument för att stänga av personen från a-kassan? Jo, att inte ha ansträngt sig nog för att vilja ha jobbet. En sådan bedömning måste i det här fallet ske utan hänvisning till religion och religiöst betingat beteende.

Henrik Emilsson sa...

För att förtydliga ytterligare.

Frågan är alltså hur pass till lags mot arbetsgivare man måste vara för att inte stängas av från a-kassan.

Religion är, i fallet handskakning, inte en faktor i en sådan bedömning enligt europakonventionen om religionsfrihet.

Mikael Hellström sa...

De frågorna är givetvis också intressanta. Det kan t.ex. nämnas att Kanadas högsta domstol gör samma bedömning: alltså att religionsfrihet - frihet att tro på vad man än vill - inte nödvändigtvis innebär att man har frihet att agera hur som helst (i enlighet med den tron), just därför att man inte ska kunna diskriminera under religion som täckmantel (det uttalandet gjordes när det var frågan om huruvida kristna får diskriminera homosexuella med hänvisning till sin tro, vilket alltså inte är tillåtet).